Somnade ganska snabbt igår, så fort jag la mig ner slockande ögonen. Därav blev det inget inlägg :$ Men kör på ett nudå instället..

 

Att köra folkrace eär det roligaste jag någonsin har gjort, att känna doften av bensin och varm motor! Ni fattar inte vilken härlig känsla det är att stå beredd på startplattan och vänta in när den gröna startlampan tänds. Det är obeskrivligt! Hela dagen igår kändes allt som en  dröm, som om jag inte var vid liv. Kan fortfarande inte förstå att det verkligen hänt!!

 

Redan i torsdags kväll så märkte vi att bilen inte gick som den skulle, skule köra in den efter att vi målat och svetsat klart den. Den startade men när jag skulle börja backa så bara dog den, startade igen men den dog även då. Så jag höll nästan full gas medans jag släppte koplingen sakta för att bilen skulle röra sig. När den var på plats så öppnade pappa huven och såg att det kom gnister från vissa delar till andra, men klockan var för mycket för att börja pilla med den. På fredagen efter skolan så kom jag hem med Mimmie, vi började mäta ut var stolen skulle sitta och sedan började vi med motorn. Pappa trodde att han visste vad felet var så han körde iväg och köpte grejer, men när han kom tillbaka så var felet inte lagat. Vi försökte och försökte så gott vi kunde. Ju varmare motorn blev desto bättre gick den - tyckte vi... Så vi började med stolen och när det var klart fick den åka upp på släpet. 

 

Vaknade tidigt igår (lördag) och tog med oss frukost och började rulla mot klubbmästerskapet. Vi kom dit och gjorde det vanliga - lastade av bilen, anmälde mig, körde till besiktningen, förarmöte och sen var det första start 10.00. Men nu var det så att när jag lastade av bilen så startade den som vanligt, körde dit till min plats men pappa hade inte lagt fram presseningen så jag stängde av bilen och väntade. Sen när jag skulle köra fram till presseningen så gick den inte att starta. Vi puttade fram den och öppnade huven, pappa började undersöka vad felet var, några stycken från klubben kom fram och hjälpte till. Vi höll på i typ 1 timme och en kvart. Till slut gick den att starta men motorn knackade otroligt mycket. Fanns inget vi kunde göra direkt för att få den att gå normalt. Så jag fick köra med en knackig motor, hellre det än att inte köra alls, ellerhur? På förarmötet så fick vi veta att juniorer och juniordebtanter skulle köra först så jag var nästintill först ute. 

 

Efter de vanliga juniorerna var det min tur. Jag körde fram till startplattan och visade tummen upp, fick 30 sekunders skylten och sen gick starten. Tryckte plattan i mattan men fegade lite i kurverna, vet att det var fel av mig men vad kan man begära när det var allra första gången jag någonsin. Körde klart det heatet även fast motorn knackade mer och mer, talaren sa till och med i högtalarna `` denna bilen kommer nog inte klara sig genom dagen ´´.

Så var det dags för andra heatet, då sa jag till mig själv: 

- Nu jävlar Debbie, nu ska du gasa satan!!!

Vilket jag gjorde, hade plattan i mattan genom nästan hela banan, när jag hade kört halva banan på första varvet så kände jag hur den blev trögare och trögare men jag fortsatte. Nästan precis innan mållinjen på andra varvet så började bilen skaka som f*n. Trodde nästan att den skulle rasa i sönder. Farten sänktes totalt mmen jag fortsatte att kämpa, klarade det tredje varvet (sista) oxå och fick min målflagga. Sen började jag köra  ut till depån. Hann inte ens komma 5 meter förens gasen inte fungerade alls, tryckte och tryckte men bilen bara rullade på det sista. Sen kom det jag fruktade... Den dog!!! 

Där stod jag och blockerade vägen, fick panik eftersom att jag visste att de andra bilarna snart skulle ha kört klart sitt heat och oxå skulle tillbax till depån. Knäppte upp bältet och sprang tills jag såg någon, viftade med händerna och hon började springa. Till st när hon kom fram så lyckades vi putta undan bilen så att de andra kunde köra förbi. Bärjaren kom och drog väck mig. kom till depån och där var min dag avslutad..

Var inte lönt at försöka starta den igen, jag hade inte ens kommit ett helt varv. Så jag sa till att dom kunde strycka mig från resten av dagen. Såklart blev jag irriterad men vad kunde jag göra? Var ju inte mitt fel att motorn sltade fungera. Så jag tog av mig utrustningen och gick upp på läktaren och tittade på alla de andra som körde. Visst var inte så kul att sitta 2 timmar till och vänta på att man skulle få åka hem..

Men fick iallafall min debutanttävling genomförd och fick min lilla pokal. Så söt den är ;)

Visst, var kanske inte så lyckat det med motorn men fy vad jag har haft roligt ändå. Fått en massa nya kontakter och min fina pokal!! Nu ska vi bara vänta minst 5 månader innan ni ser mig på banan igen! 

 

Jullan klickade lite bilder, dom kommer upp när hon skickar dom ♥