Nu är jag hemma och sitter i soffan o tänker skriva inlägget som jag sagt sedan igår, bättre sent än aldrig. Eller hur?

 

Kan ju säga att jag har saknat ridningen väldigt mycket, redan när jag steg in i stallet kände jag hur mycket detta betyder för mig. Att känna doften av halm o hö samtidigt är så underbart. Dorota är en väldigt lugn o snäll häst som inte är allt för busig. Inte ens nu när hon har stått i några månader.

Igår red ca 5 minuter  på ridbanan bara för att få känna av henne lite, sedan så skrittade vi ut. Tog en runda en bit in i skogen. Men när vi kommit en bit så vägrade hon att gå o skuttade fram o tillbaka. Sedan blev hon så arg så hon stegrade riktigt högt, har  aldrig varit med om att en häst stegrat så höft med mig. Trodde det skulle vara mycket läskigare än vad det var :)

När vi sedan har ridit en lång bit över några mindre snövallar så blev vi tvugna att vända då det var riktigt stora snödrivor som Dorota inte riktigt gillade, och när Dorota fattade att vi skulle bege oss hemåt så fick hon en j*kla fart på benen. Hon nästan travade lite lätt i vissa fall, haha! Det är tur att jag inte är rädd när det går fort annars hade jag nog skitit ner mig :P